För att garantera att kommunala nämnderna driver en effektiv förvaltning i enlighet med kommunfullmäktiges beslut finns en förtroendevald revision. Men vad händer när revisorerna gång efter gång riktar allvarliga anmärkningar mot hur nämnderna bedriver verksamheten, men ändå händer inget, inget ansvar utkrävs?
Kommer då inte det politiska systemets legitimitet att urholkas och i förlängningen uppfattas som en icke relevant organisation av medborgarna?
Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 – 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 – 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim. Är en organisations strukturer och processer legitima, blir även organisationens resultat legitimt.
Detta har nyligen uppmärksammats i Erik Jansens kandidatuppsats vid Luleå tekniska universitet,
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
Den kommunala revisionens legitimitet far alltså inte så illa av att "bli överkörda" av sin uppdragsgivare, Kommunfullmäktige. Frågan är mår den representativa demokratin bra av att medborgarna väljer företrädare som sätts att representera medborgarna och deras intressen under fyra år och när brister i hur medborgarnas intressen förvaltats uppdagas så bryr sig ingen om att bevaka medborgarnas intressen, faktiskt inte ens göra det obekvämt för ansvariga politiker att missköta sitt uppdrag?
När nu frågetecknen för hur det skall gå med Orust kommuns ekonomi på riktigt samlas, kan det vara bra att minnas att detta kommer efter att generationer av revisorer har satt klackarna i backen och påtalat bristerna, liksom en majoritet i Kommunfullmäktige har struntat i att agera.
Nu är det akut, kommunens ekonomi kan haverera redan innan årsskiftet och senast 2016. Ansvaret vilar tungt på de som inte velat ta sitt uppdrag och ansvar för medborgarnas intresse på allvar.
Frågan är om samma frågor ställts till medborgarna själva, hade då resultatet varit detsamma, man kan undra?
Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 – 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 – 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim. Är en organisations strukturer och processer legitima, blir även organisationens resultat legitimt.
Detta har nyligen uppmärksammats i Erik Jansens kandidatuppsats vid Luleå tekniska universitet,
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
I undersökningen ingår ett flertal kommuner, bland dem ansvarsfrihetsfrågan för 2013 i Orust kommun,
Kort beskrivning:
Revisorerna
riktar anmärkning till kommunstyrelsen för ett flertal brister t ex har
styrelsen inte verkställt beslut, har inte en tillräcklig och
systematisk intern kontroll, fastighetsförvaltningen och
exploateringsverksamheten är inte ändamålsenlig och ekonomiskt
tillfredsställande, verksamheten går med underskott, budgetförslag till
fullmäktige är underbalanserat.
Revisorerna riktar anmärkning till miljö- och byggnadsnämnden för att bygglovsverksamheten inte fungerar.
Fullmäktige tar inte ställning till anmärkningarna, motiverar inte detta och beslutar att bevilja ansvarsfrihet.
Revisorerna riktar anmärkning till miljö- och byggnadsnämnden för att bygglovsverksamheten inte fungerar.
Fullmäktige tar inte ställning till anmärkningarna, motiverar inte detta och beslutar att bevilja ansvarsfrihet.
Fullmäktiges beslut och motiv:
Fullmäktige uppmärksammar inte anmärkningen, inhämtar inte förklaring, tar inte egen ställning och motiverar inte beslutet. Fullmäktige beviljar ansvarsfrihet.
Fullmäktiges protokoll.pdf
Revisionsberättelse.pdf
Nedan kan du se hur Kommunfullmäktiges ledamöter röstade, för att bevilja ansvarsfrihet = "Ja",
mot att bevilja ansvarsfrihet = "Nej".
Syftet med studien har varit att undersöka vilken grad av legitimitet den förtroendevalda kommunala revisionen åtnjuter inom kommunala fullmäktigeförsamlingar. Studien genomfördes genom kvantitativ datainsamling.
Insamlingen skedde genom utskick av enkäter till kommunfullmäktigeledamöter i åtta kommuner som tidigare valt att frångå en samlad revisions rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse.
Fullmäktige uppmärksammar inte anmärkningen, inhämtar inte förklaring, tar inte egen ställning och motiverar inte beslutet. Fullmäktige beviljar ansvarsfrihet.
Fullmäktiges protokoll.pdf
Revisionsberättelse.pdf
Nedan kan du se hur Kommunfullmäktiges ledamöter röstade, för att bevilja ansvarsfrihet = "Ja",
mot att bevilja ansvarsfrihet = "Nej".
 |
| Klicka på bilden för att förstora |
 |
| Klicka på bilden för att förstora |
Syftet med studien har varit att undersöka vilken grad av legitimitet den förtroendevalda kommunala revisionen åtnjuter inom kommunala fullmäktigeförsamlingar. Studien genomfördes genom kvantitativ datainsamling.
Insamlingen skedde genom utskick av enkäter till kommunfullmäktigeledamöter i åtta kommuner som tidigare valt att frångå en samlad revisions rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse.
Slutsatserna som drogs var att den förtroendevalda kommunala revisionen som system, likväl som dess processer och resultat, i allt väsentligt åtnjuter legitimitet. Att fullmäktige frångår rekommendationer från revisionen behöver således inte vara ett resultat av låg legitimitet för revisionen. Detta kan istället vara en effekt av fullmäktiges exklusiva rätt att själv bedöma hur styrelsen och nämnderna skött sitt uppdrag.
Den kommunala revisionens legitimitet far alltså inte så illa av att "bli överkörda" av sin uppdragsgivare, Kommunfullmäktige. Frågan är mår den representativa demokratin bra av att medborgarna väljer företrädare som sätts att representera medborgarna och deras intressen under fyra år och när brister i hur medborgarnas intressen förvaltats uppdagas så bryr sig ingen om att bevaka medborgarnas intressen, faktiskt inte ens göra det obekvämt för ansvariga politiker att missköta sitt uppdrag?
När nu frågetecknen för hur det skall gå med Orust kommuns ekonomi på riktigt samlas, kan det vara bra att minnas att detta kommer efter att generationer av revisorer har satt klackarna i backen och påtalat bristerna, liksom en majoritet i Kommunfullmäktige har struntat i att agera.
Nu är det akut, kommunens ekonomi kan haverera redan innan årsskiftet och senast 2016. Ansvaret vilar tungt på de som inte velat ta sitt uppdrag och ansvar för medborgarnas intresse på allvar.
Frågan är om samma frågor ställts till medborgarna själva, hade då resultatet varit detsamma, man kan undra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar