Kraften i det goda exemplet, Arbetslinjen när den är som bäst!

Även Lysekilsposten uppmärksammade företagsbesöket, läs mer här>

Uppdatering 2014-07-19, Tydligen väckte Bohusläningens artikel känslor, läs mer här>

Att gå från flyktingförläggning till ”medelsvensson” med arbete, katt och letandet efter ett eget hus på bara fem månader, en bedrift som Mohammad Modarres, hustrun Masoumeh och parets 15-årige son lyckats med. Det har varit berikande att få stödja dem på sin resa och se deras kämpaglöd.
Som Moderat tror man på människan och dennes inneboende kraft framför kollektiv och byråkrati. Jag vill lyfta fram det goda exemplet som motpol till den stereotypa bild av flyktingen som senaste tiden ofta synts i media.

Visst finns det undantag, men det är väldigt få nyanlända som jag har träffat som INTE vill börja jobba, då detta är en förutsättning för att de skall kunna bygga upp ett nytt liv här i det nya hemlandet. I artikeln i dagens (den 12/7) Bohusläning kallar man det "en förebild för framtida rekrytering" och visst är det! Politiken, när den är som bäst, står för en vision om en bättre framtid, men världen styrs av de små beslut vi människor tar i vår vardag.

Klicka på bilden för att läsa artikeln

Allt började med styrelseengagemang i SACO förbundet Sveriges Ingenjörers distrikt väst, där jag började prata med styrelsekollegan Ali. (Anm: Sveriges Ingenjörer intresseföreningen med facklig status, för Sveriges högskoleutbildade Ingenjörer med över 140 000 medlemmar).

Han berättade om sin egen resa och hur han som en av de ingenjörer som förverkligade Shahen av Irans atomenergiprogram fått tröska sig igenom det svenska systemet som inte godkände hans utbildning utan att han slutligen fått gå om fyra och ett halvt år på Chalmers, trots att han redan hade en likvärdig utbildning.
Den långa startsträckan som möter många nyanlända invandrare fick mig att inse vilket enormt slöseri med människors liv, energi och ambition för att inte nämna samhällsekonomin som vi ägnade oss åt. Identiteten hos en akademiker är ofta starkt kopplad till utbildning och yrke, det blir en bra minsta gemensamma nämnare. En ingenjör från vilken plats i världen som helst tycker oftast att det är lätt att prata med en annan ingenjör, kulturella och andra skillnader kommer då snabbt i bakgrunden. Detta samband förefaller även gälla de flesta andra yrkesgrupper. Jag glömmer aldrig när jag tussade ihop en möbelsnickare från Kamerun med lärarna på möbelsnickarutbildningen vid Grebbestads Folkhögskola, när två "trä-nördar" snackar snickeri och träslag, då finns det inga språkbarriärer. 

Men som nyanländ saknar du ett eget nätverk och rätt kontaktytor som kan hjälpa dig in i sammanhang som kan leda till ett jobb. Du har exempelvis ingen större nytta av dina tidigare studie- och arbetskamrater. Där föddes tanken på ”Akademikerkompis”, skulle en akademiker kunna dela eller åtminstone öppna sitt personliga yrkesnätverk för att hjälpa en annan akademiker?
För mig är det naturligt att tänka så, då jag själv är aktiv i Göteborg-Backa Rotaryklubb där personliga nätverk är medel för att bygga ett bättre samhälle såväl lokalt som internationellt.

(Anm: Rotary, ett världsomspännande nätverk med över 1,2 milj. medlemmar, 34 000 klubbar i 200 länder som verkar för internationell förståelse, god vilja o fred)

Jag tog upp frågan på min arbetsplats, ett teknik- och management konsult bolag i Stenungsund med ett 30-tal anställda. Sedan dess har det rullat på i några år och idag har vi över 300 klienter i Västra Götaland som vi hjälper med allt från att på en grundläggande nivå få en ny fungerande tillvaro till att starta och driva eget företag.

Vi har sedan starten 2008 haft en idé om ett socialt engagemang där vi exempelvis hjälpt unga yrkesstudenter till en första praktik eller jobb.

Alla de nyanlända personer som vi kommer i kontakt med är oerhört ambitiösa och vill inget hellre än att komma i jobb, skaffa bostad och bli nyttiga samhällsmedborgare, även om inte alla är av Mohammad Modarres och hans fru Masoumeh:s kaliber, som både lyckats få jobb efter bara fem månader i Sverige. Masoumeh har mer än 15 års erfarenhet från internationell logistik, liksom sin make, men är även duktig frisör och jobbar nu på Hårhälsan i Kungshamn. Hur det blir med jobbet efter sommaren, då familjen flyttar till Lysekil vet hon inte.

Då jag fick frågan om jag kunde ordna ett intressant och lärorikt företagsbesök på ämnet integration, jobb och näringsliv för några av våra moderata västsvenska riksdagsledamöterna kunde jag inte låta bli att välja just Mohammad som sedan maj 2014 jobbar som Ship Agent på Maersk Broker Agency i Lysekil, då han inte bara är nyanländ utan fått jobb inom sin egen bransch och inom en företagsgrupp som både har och fortsättningsvis betyder mycket för Västsverige. Maersk har ju exempelvis övertagit driften av Göteborgs Containerhamn i 25 år och får därmed anses ytterst betydelsefull för inte bara Göteborg och Västsverige utan även för hela norra Europa.

Så när vi Moderater har vår Kustturné längs Bohuskusten kändes det helt rätt att ordna en träff på Maersk Broker Agencys kontor i Lysekil med Mohammad Modarres, hans arbetsgivare platschefen Peter Eriksson, Anders Christensen direktör för hela Maersk Broker samt Mikael Cederbratt, riksdagsledamot för Moderaterna med ansvar för migrationsfrågor i socialförsäkringsutskottet, Lars-Arne Staxäng, riksdagsledamot för Moderaterna, Ann-Sofie Alm riksdagskandidat för Moderaterna, men också Ulrika Häller Lundbäck, toppnamn för Lysekilsmoderaterna, för att prata om hur vi tillsammans kan bli bättre på att få in nyanlända i arbete, gärna även på arbeten där de med sin tidigare utbildning och erfarenhet har som mest att tillföra.

Mohammad Modarres, Mikael Cederbratt och Peter Eriksson i samtal

Vi måste bli bättre på att se möjligheter och inte bara svårigheter, ingen kan göra allt men alla kan göra något för att systemet skall bli smidigare och personligare. Sveriges många småkommuner behöver fylla på med många fler nya medborgare för att inte sakta tyna bort och bli antingen pittoreska turistreservat under någon månad per år eller fullständiga avfolkningsbygder utan möjlighet att vidmakthålla grundläggande välfärd och samhällstjänster.

Anders Christensen, Director Maersk Broker, tillrest från Huvudkontoret i Danmark

Du har själv ett personligt ansvar för hur din morgondag är att leva i. Både lokal, regional och nationell ekonomisk och social utveckling hänger på hur väl vi låter nyanlända känna sig som nyttiga Svenskar med ursprung i ett annat land.

– Det är inte oföretagsamma människor som reser över halva världen för att börja om och skapa sig ett bättre liv. Det är inte bra för vårt samhälle med områden befolkade av människor som inte blir sedda, slocknade ambitioner och utan framtidshopp.

Vi kanske alla skulle vinna på att minska vår förkärlek till skrivbordsprodukter och meningslös byråkrati och istället se lite mer till människors inneboende kraft, tänka lite mer amerikanskt, om du bara är bered att jobba hårt och levererar resultat så är ingenting omöjligt.

Uppdatering 2014-07-19, Bohusläningens artikel kommenteras, läs mer här >